och så även i vår lilla lgh i Bromma. Även om det är långt bort från alla flärd och fest som vår kronprinssesa och hennes prins "av folket" men kärleken är densamma.
Igår när jag satt och såg de ögonblicken som Vikoria och Daniel delade så unde jag känna vad dom kände. För att jag uppleve dessa varje dag...
Och härligt är det! Att se in djup i ögonen på den man älskar och bara känna den känslan som kommer över en.. Den känslan går inte att beskriva. Man måste ha upplevt den...

Och till och med han som jag kryper tätt in till på natten stod och tittade på tvn igår när vår Kronprinssesa steg ur bilen för att föras fram till altaret. Och jag var inte ensam om och tycka att hon var otroligt vacker.
Och när jag såg Daniel torka bort de glädje tårar som kom under själva vigsel visste mina tårar inte knappt var dom skulle ta vägen...

Vi var ju på 30 års kalas igår. Svägerskan som oxå ska gifta sig i år blev vuxen på riktigt. Fast det har jag iofs hört att det blir man när man fyller 40 =0)
Trevligt var det och både jag och min svärmor drack vin och hade det fantastiskt roligt långt in på småtimmarna.
Vi höll båda med om att nu har Therese och hennes blivande man M sett hur det ska gå till. Nu är det upp till bevis i augusti!
Och då kommer jag, har jag sagt att jag är lite blödig, stå där med tårar trillandes ner för kinderna och min hand i min blivande mans hand och känna inget mer än bara kärlek!


Puss på er alla