Hoppas jag att min familj, specielt mamma kommer att få. Det är konstig, hur mkt man än försöker ställa upp coh hjälpa till, får jag alltid känslan av att jag alltid kunnat göra mer. Inte för att mamma tycker så, för jag vet att hon om någon ä otroligt tacksam för att jag och mina syskon hjälper till. Utan för att jag känner mig som om jag slåss mot en stor jätte. Att jag kunde ha försökt göra lite till.
Att man känner sig så hjälplös.
Trodde faktiskt att den svenska sjukvårde var bättre än den är, sorligt att säga men jag tycker att den är rent av piss.
För det finns INGEN som kan hjälpa till, eller rättare sagt vill hjälpa till!
Hur ska man kunna känna frid när ens egen pappa går runt som i ett töcken och har ont hela tiden och mamma som snart blir sjuk hon oxå. Det smärtar så otroligt att jag inte kan rolla bort det som gör dom så ont. Skulle kunna betala med mina egna kroppsdelar bara för att han nte ska ha så on som han har.

Hoppas att ni får en fridfull jul, jag ska göra allt som står i min makt för att min mamma och pappa oxå ska få det.